Det största sångmisstaget

 

Har du någon gång känt dig missbelåten när du sjunger? Som om något vore fel, utan att du kan sätta fingret på det?

Det största misstaget sångare begår är att sjunga på autopilot. Rösten gör alltid sitt bästa för att genomföra det du ber om. Men den kan bara arbeta med de förutsättningar du ger den.

De flesta övar genom att sjunga låtar. Om autopiloten är på susar sångaren förbi bråkiga fraser eller sin allmänna känsla av missnöje utan att stanna upp och ta en titt under motorhuven.

Om du vill göra något radikalt som löser alla sorters problem och ger dig insikter du annars aldrig skulle ha fått: sjung en stavelse i taget.

Jag menar det. Såhär:

let
(andas in)
me
(andas in)
en
(andas in)
ter
(andas in)
tain
(andas in)
you

Klarar du en hel låt? Det här är en uppmärksamhetsövning. Främsta syftet är att separera inandning och utandning, så att du inte råkar hålla tillbaka luften när du ska andas ut och sjunga eller spänna dig när du ska andas in och slappna av. Men du kommer också lägga märke till allt annat som försiggår innan, under, efter och mellan varje stavelse. Du kommer klart och tydligt få syn på varför en ton är svår och en annan lätt.

Rösten kommer också att börja rätta till små detaljer av sig själv. Varför? Därför att rösten bara kan arbeta med de förutsättningar du ger den – och nu har du ordnat omständigheter som gör att den kan tänka och lösa problem.

Så. Det är inte självdisciplin, envishet eller någon piffig uppvärmning det hänger på. Var helt enkelt inte disträ.

xx Camilla

 

 

Teskedar

 

Har du tänkt öva sång hemma?

Det är vanligt att ta sig an nya vanor med höga ambitioner och självdisciplin som credo, med sikte på största möjliga resultat på kortast möjliga tid. När man kommit en bit på väg och utmattad blir tvungen att ge efter för frestelsen att vila lite, faller planerna. Snart har livet återgått till hur det var förut.

Det finns ett bättre sätt. Servera sång till dig själv teskedsvis. Ta små steg. Tänk små tankar. Välj att göra saker du inte kan misslyckas med. Se dig om efter detaljer att förbättra. Till slut står du vid mållinjen utan att ha gjort någon medveten ansträngning.

Motivation är inget som ska manas fram: om något är meningsfullt så blir du naturligt motiverad. Gör det du ska på ett sätt du gillar.

Undviker du att sjunga? Ställ små frågor:
- Hur kan du se till att du trivs? (Kan du strunta i alla tråkiga övningar, äta lakrits medan du sjunger…?)
- Hur kan du få sångstunden överstökad så snabbt som möjligt?
- Om allt vore tillåtet, hur skulle du öva?
- Vilka låtar vore kul att sjunga?

Prova att vistas i din sånghörna i 60 sekunder varje dag. Se om det väcker en aptit efter mer.

Praktisk sångträning kan bestå av vad som helst – bara du sätter igång. Gör något litet:
- Sätt en timer på 5-15 minuter och sjung tills den ringer.
- Lär dig den första frasen i en låt. Sjung denna första fras och lär dig den andra frasen dagen därpå. Sjung den första samt andra frasen och lär dig den tredje dagen därpå – och så vidare.
- Studera en svår ton i 1 minut.
- Lista saker som gör dig sångmässigt frustrerad. Studera en av dessa i 1 minut.
- Studera inandning och utandning i 1 minut.
- Gör något sångrelaterat i 1 minut. 🙂

Sångträning är lätt: inga speciella omständigheter krävs, inget särskilt humör eller något annat. Testa att sjunga när du är uttråkad eller oinspirerad. Servera dig själv utmaningar teskedsvis. Sök efter ögonblick av fröjd och förtjusning. Lös små problem. Samla små framgångar, en i taget – lugnt och metodiskt. Det ena ger det andra.

På Instagram har jag skapat en guide till hur du sjunger hemma! Titta på avsnitten här:
Guide för hemmasångare >>

Ta små steg, få stora resultat.

xx Camilla

 

 

Det osynliga

 

Det finns två världar: en synlig och en osynlig. En konkret värld, och en abstrakt.

I den konkreta, synliga världen sker allt vi kan ta på, tala om och räkna på. Sångare som övar i den synliga världen skriver att göra-listor, bockar av dem, tittar på anatomiska planscher, antecknar och tänker logiskt.

I den osynliga världen sker allt vi känner på oss mellan raderna men inte kan förklara. Sångare som övar i den osynliga världen växlar blixtsnabbt mellan moment, talar i metaforer och följer ingen som helst plan.

Logiskt tänkande sångare kategoriserar sin kunskap. De är pålitliga eftersom deras sångverktyg alltid är lättåtkomliga. Å andra sidan kan de känna sig låsta i för mycket tankar och brista i spontanitet.

Abstrakt tänkande sångare gör ibland häpnadsväcknande saker med rösten. Uttrycket är genuint och okonstlat. Å andra sidan kan de sällan upprepa vad de gjort och känner sig uppgivna inför bristen på kontroll.

Ett sångverktyg är ett konkret redskap: ett ”vad”. Lustigt nog har verktyget inte samma resultat varje gång. Igår gav det önskat resultat, idag hände något annat.

Är man logiskt lagd är det här förvillande - tills man minns att verktyget i sig inte är målet. Verktyget är en metod att närma sig målet med - men vi måste avgöra var på kartan vi hamnar när det används. Sångträningens verkliga syfte är att lära sig känna igen när man är framme i mål.

Abstrakt tänkande sångare kan vips vara där, men höll inte koll på hur de tog sig dit. Innan de vet ordet av är de flera mil bort igen. Logiskt tänkande sångare kan metodiskt röra sig mot mål och anteckna varje framsteg, men plötsligt fastna i något dike där de börjat studera olika sorters smågrus.

Målet existerar i det osynliga. Du måste själv hitta vägen dit, markera platsen på kartan och se till att du har rätt utrustning för att hitta tillbaka. Jag kan föreslå stigar, säga något om skavsår eller påpeka att du råkat ta en rejält trist omväg, men i slutändan är det dina upplevelser som spelar roll.

Det handlar inte om vad du gör, utan hur du gör det.

Ut med dig i sångterrängen och upplev lite saker. Kom till mig med frågor.

Står du vid ett vägskäl? Jämför vad som känns behagligt med vad som känns obehagligt. Då blir det tydligt hur du bör göra och dessutom varför. Prova:

>> Sätt en hand vid naveln. Andas in, och låt magen röra sig inåt. Sjung en ton, samtidigt som du låter magen röra sig utåt.
>> Behåll handen vid naveln. Andas in, och låt magen röra sig utåt. Sjung en ton, samtidigt som du låter magen röra sig inåt.

>> Stå upprätt och skifta kroppsvikten till framdelen av fötterna, så att du lutar lätt framåt. Sjung en fras med denna hållning.
>> Stå kvar och skifta kroppsvikten till hälarna, så att du står rak som en spik. Sjung en fras med denna hållning.

>> Tryck ihop nacken nedåt-bakåt, och sjung en fras på detta sätt.
>> Spänn av i nacken, och föreställ dig att huvudet lossar och seglar upp mot taket medan ryggraden förlängs. Sjung en fras på detta sätt.


Minns Tom Waits’ ord:

well there's one thing you can't lose
it's that feel
your pants, your shirt, your shoes
but not that feel
it will never leave you high and dry
you can throw it off a bridge, you can lose it in the fire
there’s one thing you can't lose, and it's that feel

xx Camilla

 

 

Att sjunga upp

 

Behöver man värma upp rösten? Hur då? Hur länge?

De flesta värmer upp med hjälp av skalor och andningsövningar. De flesta tränar rösten med hjälp av skalor och andningsövningar. Uppvärmning och sångträning är alltså samma sak.

Att värma upp är valfritt.

God sångteknik är antingen något som bara finns där, eller något vi måste hitta tillbaka till. Sångteknik som behöver återfinnas kan kallas viljestyrd. Den bygger på kontroll och fungerar när vi gör en ansträngning för att koordinera de delar av rösten som behöver lyda: vi sjunger kanske fel två gånger innan det blir rätt den tredje. Teknik som däremot fungerar utan att vi lägger oss i kan kallas viljelös. Den är automatiserad och instinktiv. Vi öppnar munnen: allt funkar.

En nervös sångare vill gärna ”testa” rösten bakom scen och kolla att den håller. En osäker sångare vill gärna ”fixa” rösten innan det är dags att sjunga på riktigt.

Om man tycker det är obehagligt att slarva och släppa kontrollen eller lätt blir stressad och nervös, har man antagligen sångvanor som bygger på kontroll. Uppvärmning är då ett sätt att väcka det viljestyrda muskelminnet. Det dämpar nervositeten en smula – men under huden kliar det ändå av stress: du måste fortfarande utföra rätt ansträngning i rätt ögonblick.

Viljelös teknik är reflexmässig. Du är närvarande, avspänd och oberörd. Ingen ansträngning eller förberedande uppvärmning behövs. Du sjunger skickligt och stilfullt – utan kontroll, utan tankar.

Värm upp, eller hoppa över det. Huvudsaken är att behålla lugnet – och att inte börja anstränga sig i onödan.

 

Här kommer några uppvärmningsövningar med inre lugn i åtanke:

¤ Spänn av på inandning. Öppna munnen och släpp ut all luft på en suck. Välj en bekväm ton och din favoritvokal. Andas ut all luft genom öppen mun INNAN du sjunger den korta tonen. Upprepa en stund.

¤ Tänk att du har luft bakom överkäkens kindtänder. Låt luftfickorna expandera på inandning. Slappna av på utandning. Välj en bekväm ton och din favoritvokal. Andas in med känslan av expansion bakom kindtänderna, och sjung tonen på utandning. Upprepa en stund.

¤ Fnys en kort luftpuff genom näsan på ”hnngg”. Låt hakan hänga avspänt. ”Fnys” en bekväm ton på din favoritvokal. Fnys sedan ett kort ”hnngg” på samma ton. Växla mellan vokal och hnngg-fnys en stund.

¤ Föreställ dig att huvudet lossar från nacken och seglar mot taket på inandning. Slappna av på utandning. Välj en bekväm ton och din favoritvokal. Låt huvudet sväva uppåt på inandning, och behåll samma känsla när du sjunger tonen. Upprepa en stund.

Ju längre stund du ägnar åt en enda övning, desto tydligare resultat. Det bästa verktyget är, som alltid, din uppmärksamhet.

xx Camilla

 

 

Utveckla bröstklangen

 

Vill du hitta och utveckla din bröstklang? Gör så här:

Öppna munnen och släpp ned hakan.
Andas in och släpp ut luften på en avspänd suck. Låt underkäken slappna av och röra sig inåt-bakåt.
Andas in igen och upprepa några gånger.

Välj en bekväm ton i den låga eller mellersta delen av rösten.
Andas ut lite luft innan tonen, och sjung den på ”hhhhaaaa”. Den kan bli luftig eller tät, men ska kännas behaglig.
Se till att inte stänga munnen mer när du sjunger – låt underkäken röra sig inåt-bakåt.

Om man trivs bäst med att sjunga på mild volym kan bröstklangen te sig främmande eller onaturlig. Att bli ansträngd av bröstklang eller att inte känna igen sig själv på stark volym är tecken på att man tagit i för hårt och dragit på sig svalgspänningar.

Bröstklangen kräver ett litet mått av anspänning i stämbandens muskler. Risken finns att man klämmer i med alla svalgmuskler som går att hitta. Då blir rösten hård och fyllig, men tämligen klumpig och klämd.

Det kan verka som att bröstklangen kräver ”mer stöd” (ett vagt begrepp många tolkar genom att mosa ihop magmusklerna och be en bön). Det hjälper tyvärr inte: du lägger mer last på börda, och vips är svalgspänningarna tillbaka.

Stämbandsmusklerna är millimetertjocka. För bröstklangen krävs en mikroskopisk kraftansamling - en liten förnimmelse av kontrahering i svalget, som att vara aningens ”på bollen”. Rätt utförd känns bröstklangen varken främmande eller ansträngande.

Nyckeln heter att inte snörpa ihop svalget eller hålla tillbaka utandningen. Att ta i och ”tvinga” fram bröstklangen gör att svalget snörper ihop. Att snåla med luften gör också att svalget snörper ihop.

Prova det här:
Öppna munnen och släpp ned hakan. Fnys en kort luftpuff genom näsan. För att kunna göra detta stänger du automatiskt velumporten (passagen till näsan). Fnys några gånger till.
Fnys nu samtidigt med tonen du valt. Håll munnen öppen – du sjunger alltså en nasal ton på ett ”nngg”-ljud.
Upprepa några gånger.

Växla till att sjunga på en vokal, t ex Á som i ”katt” eller EH som i ”hej”. Föreställ dig att du fnyser tonen. Upprepa.
Volymen bör successivt öka, helt av sig själv. Känn dig fram. Se till att det är behagligt.

Ju mer luftflöde och energi du tillsätter, desto mer kärnfull blir rösten. Det kan hjälpa att krumma med både rygg och axlar när du sjunger, eller att ta ett kliv framåt med ett tungt ben – då får kroppen hjälp att andas ut.

Det går också att träna upp sin finmotoriska kontroll över stämbandens muskler.
Säg det engelska ordet ”every” några gånger. Lyssna efter det klickande ljud som startar ordet. Det är en glottisansats du hör: stämbanden sugs ihop för att sedan sprängas isär.
Säg ”every” igen, och förläng den första vokalen: ”eeeeeevery”.
Detta bör bli en ton i ren bröstklang.

Hjälpte tipsen? Låt mig veta!

xx Camilla

 

 

Utveckla huvudklangen

 

Vill du hitta och utveckla din huvudklang? Gör så här:

Sjung en bekväm ton i mitten av rösten på vokalen EH (som i ”hej”).
Sjung nu samma ton en oktav upp på EH. Se till att hamna ovanför skarven.

Det ska höras skillnad på tonerna: den låga är hyfsat stark och fyllig, den höga är i jämförelse hyfsat spröd och tunn. Växla mellan dem och lyssna.

Lägg märke till att tonerna känns olika i svalget. Det är som om vi tar sats på den låga, men slappnar av på den höga.

Sjung nu EH som i ”hej” på den låga tonen, men I som i ”is” på den höga.
Bind ihop dem och sjung dem i följd: ÄÄÄ-III.
Leta efter skarven! Jag blir jätteglad och dansar lite om det skarvar. Överdriv! Skarven är tecknet på att du växlar från bröstklang till huvudklang.

Spricker den höga tonen? I så fall beror det på att du försöker hålla i bröstklangen däruppe. Sjung mesigt, luftigt och avspänt på höjden.

Många kvinnor tänker på huvudklang som en tunn och menlös röst att sjunga med i kyrkan, alternativt en klar och hög operasopran. Många män tänker på huvudklang som en disig falsett á la Musse Pigg. Känns din egen huvudklang främmande är den antagligen bara oslipad. Skrapa lite på ytan, så klarnar den.

Regel nummer 1: Försök inte krångla dig runt skarven eller dölja den. Det funkar inte!

Sjung istället starkt på den låga tonen och gör inga ändringar när du glatt störtar upp på den höga - låt skarven skarva, släpp taget och motstå frestelsen att ta sats i svalget. Lägg märke till hur frisk och stark den höga tonen blir av det.

Sångare har för vana att sluta andas på höga toner. Därför blir rösten klar och fri om andningen får en chans att komma igång. Prova det här:
Dra en lättnadens suck. Växla mellan en lättad suck, och den höga tonen.
Sucka ut nästan all luft precis innan du sjunger tonen. Resultatet kommer att förvåna dig.
Ju mer du släpper taget och andas ut, desto bättre sjunger du. Fantastiskt, eller hur?

Två saker till kan hjälpa på höjden:
Se till att öppna munnen ordentligt. Underkäken ska röra sig inåt-bakåt.
Se till att göra plats i svalget. Hitta känslan av att gäspa, och låt bakdelen av tungan sjunka.

Om du trivs i bröstklang men inte i huvudklang kan jag glädja dig med att det också finns en mellanstation: mixröst. Mixen använder vi bland annat för att lura folk att vi sjunger i bröstklang på höjden.

Ja, det är precis så kul som det låter. Mer om det en annan gång.

Hoppas du gillar tipsen!

xx Camilla

 

 

Brev till alla andra sångare

 

Hej!

Kanske har du läst föregående brev (Brev till bröstklangssångare och Brev till huvudklangssångare) utan att känna igen dig.

Kanske har du kunskaper inom någon röstmetod som SLS, CVT eller Estill och tycker att termerna ”bröstklang” och ”huvudklang” är något onyanserade.

Min pedagogiska filosofi är att utgå från den verklighet som är uppenbar. Alla sångare har upplevt en stark röst i botten och en tunn på höjden. Kalla dem bröstklang och huvudklang om du vill. Dessa två ord har överlevt tillflödet av nya termer – antagligen för att sångare av alla slag upptäcker dessa två röstlägen oberoende av yttre påverkan stup i kvarten.

Jag har respekt för sådant som tål tidens tand. Särskilt när det visar sig att stämbanden arbetar så som man känner på sig: om stämbandens djupt liggande muskelmassa deltar i att producera ljud uppstår en kompakt, kraftig röst. Om enbart stämbandens yttersta slemhinna producerar ljud uppstår en tunn, mjuk röst.

Graden av muskelaktivitet i stämbanden hörs på hur hårt, metalliskt och komprimerat ljudet är. Ju starkare volym, desto hårdare ljud. Ju svagare volym, desto mjukare ljud.

Jag pratar lika gärna röst med nybörjarsångare som med röstforskare. Alla pekar vi på samma saker, fast med olika ord. Jag är en babelfisk – alltså en universalöversättare (i form av en liten, gul fisk man stoppar i örat…) som läser mellan raderna.

Jag är extremt petig – något jag kanske inte låter påskina med en gång. Verkligheten är mycket komplex. Vi måste se upp, för i en handvändning kan den nämligen bli inkonsekvent och obegriplig och äta upp oss.

Titta på röstens anatomi.
Kategorisera röstens ljud.
Koppla din anatomiska kunskap till örats kännedom om ljuden.
Nu kan du använda vilka ord som helst för att beskriva dina slutsatser.

Hur ser din röstkarta ut? Växlar du mellan flera röster? Vilka regler gäller för dem? Har de några begränsningar?

Sortera noggrant bland termer och erfarenheter, så att just din röst blir lättnavigerad.

xx Camilla

Ps. Nästa gång: Verktyg till bröstklangssångare som vill ha fatt i sin huvudklang!

Pps. Kort guide till vad röstmetoderna ovan går ut på:
SLS: Ansträng dig aldrig.
CVT: Lyssna väldigt noga.
Estill: Ta kontroll över svalgets delar.
Jag skriver under på samtliga råd!

 

 

Brev till huvudklangssångare

 

Det finns en bröstklangsstrategi och en huvudklangsstrategi för röster att ta sig an. Utan att du lägger dig i kommer din röst att göra sig hemmastadd med den ena.

Båda fungerar. Båda har för- och nackdelar.
.

Kära huvudklangssångare,

Du trivs bra i den mellersta och höga delen av rösten. Du rör dig lätt och smidigt bland toner på svag till medium volym, och trivs med en öppen och avspänd känsla i svalget. Kanske kallar du dig sopran eller tenor.

Röststyrka är svår att få till. Det känns onaturligt och överspänt att sjunga starkt. Kraftiga, hårda toner spricker ofta.

På höjden kan du öka volymen och sjunga ut, till skillnad mot i botten där toner känns tröga, knarrar eller snabbt dör bort.

Som huvudklangssångare äger du fördelen att kunna sjunga omkring eller över skarven utan problem. Nackdelen är att du lever med en ”vägg” på rösten. Därför föredrar du att hålla dig till svag samt medium volym, och lever ditt liv därinom.

”Men vad beror det på?”

Här kommer en anatomisk förklaring.

Stämbanden består av tre lager: muskler längst in, ligament i mitten och slemhinnor ytterst. Termen ”huvudklang” beskriver ett mjukt och tunt sound, där endast slemhinnorna är aktiva när stämbanden svänger. Bröstklang åstadkoms däremot av aktiva stämbandsmuskler.

Huvudklangssångare vill INTE dra ihop, komprimera, spänna eller aktivera i svalg eller stämband och sedan hålla den spänningen – det känns onaturligt.

För säkerhets skull tar de ofta i för mycket när de ökar volymen, vilket låser både stödmuskler och svalg. Eftersom detta är obehagligt återgår de därefter till att sjunga milt med avspända stämbandsmuskler.

Låter det bekant?

I så fall kommer snart råd om hur du naturligt finner den kärnfulla röst som för tillfället INTE känns självklar: bröstklangen.

xx Camilla

 

 

Brev till bröstklangssångare

 

Det finns en bröstklangsstrategi och en huvudklangsstrategi för röster att ta sig an. Utan att du lägger dig i kommer din röst att göra sig hemmastadd med den ena.

Båda fungerar. Båda har för- och nackdelar.
.

Kära bröstklangssångare,

Du trivs bra i den låga och mellersta delen av rösten. Du har lätt för att sjunga starkt och kärnfullt, och gillar att stadigt kunna greppa och lotsa toner. Kanske kallar du dig alt eller bas.

Höga toner är svåra att hålla i. Du känner dig klumpig och skrikig när du griper efter dem. Instinkten säger att du bör ta i, men då är det också som om du kvävs.

Plötsligt spricker rösten. Den kvävande förnimmelsen försvinner, men på bekostnad av all kontroll - detta låter knappast som din röst längre: nu liknar den en spöklik anti-röst utan kropp eller kontur!

Du håller dig därför helst nedanför skarven och lever ditt liv där.

Som bröstklangssångare äger du fördelen att kunna ta i och sjunga starkt. Nackdelen är att du lever med ett ”tak” på rösten. Kanske är det också svårt att sjunga svagt.

”Hur fungerar bröstklangsstrategin? Ge mig en anatomilektion!”

Okej.

Stämbanden består av tre lager: muskler längst in, ligament i mitten och slemhinnor ytterst. Termen ”bröstklang” beskriver ett hårt och direkt sound, där musklerna är aktiva när stämbanden svänger.

Dessa muskler förkortar stämbanden. Bröstklangssångare tycker om förnimmelsen av aktiva förkortarmuskler: de kan hålla i tonen och ge den skärpa och kontur.

Under stämbanden sitter andra muskler: sträckarmuskler. Stämbanden måste sträcka ut sig för att kunna nå höga toner.

Stämbanden kan inte vara korta och långa samtidigt. Sträckarmusklerna och förtkortarmusklerna jobbar EMOT varandra. När vi rör oss uppåt i tonhöjd måste förkortarmusklerna släppa.

Detta vill bröstklangssångaren INTE uppleva, för då känner han eller hon inte igen sig. Sångaren kämpar förgäves med sig själv på höjden för att behålla aktiva förkortarmuskler.

It’s a losing game, my friends.

När förkortarmusklerna abrupt slappnar av, hörs en skarv.

Känner du igen dig?

I så fall kommer jag snart att berätta hur du gör dig hemmastadd också i den röst du INTE känner igen som din egen: huvudklangen.

xx Camilla

 

 

Vilken sångartyp är du?

 

Hej på dig!

Det finns två sångartyper. Jag ska beskriva dem, så du kan identifiera vem du är.

🐚 Bröstklangssångaren
Dessa sångare är bekväma i den låga samt mellersta delen av rösten. De trivs med att behålla ett visst tryck eller en intensitet när de sjunger och tonerna har ett direkt, lite hårdare sound. Dessa röster föredrar medium till stark volym, undantagsvis halvsvag. Bröstklangssångare känner sig hemma med ett högre mått av greppande, aktiv energi i kropp och svalg. De kallar sig ofta altar och basar.

🐚 Huvudklangssångaren
Dessa sångare är bekväma i den mellersta samt höga delen av rösten. De trivs med att känna sig avspända och smidiga utan att behöva tillsätta tryck och tonerna har ett mjukt, runt sound. Dessa röster föredrar svag till medium volym, undantagsvis mycket svag. Huvudklangssångare känner sig hemma med en sansad, stillsam energi i kropp och svalg. De kallar sig ofta sopraner och tenorer.

Så här låter det:
Bröstklangssångare tar tag i toner och håller i dem, medan huvudklangssångare rinner över dem som vatten.
Bröstklangssångare sjunger tjocka toner, och huvudklangssångare sjunger tunna toner.

Nu kommer vi till sångartypernas ågren.

Problemen börjar för bröstklangssångaren på höjden. Det uppstår en skarv som rösten kläms av eller slår huvudet i, och ovanför den låter tonerna fånigt spinkiga. Därför föredrar bröstklangssångaren att leva sitt liv under skarven.

Problemen börjar för huvudklangssångaren på stark volym. Det uppstår en vägg som rösten kläms av eller slår huvudet i, och rösten spricker eller låter skrikig. Därför föredrar huvudklangssångaren att leva sitt liv på svag volym.

Men säg nu inte: ”Jag har den här typen av röst.”
Det är inte är rösten vi delar in i olika typer, utan sångare.

Själva instrumentet ser likadant ut hos alla. Men du kommer att göra ljud som du tycker om och förstår, samt söka förnimmelser du tycker om och förstår: bröstklangs-aktiga eller huvudklangs-aktiga.
(Jag träffar ibland sångare som i princip trivs lika bra med båda.)

Nästa gång vi hörs berättar jag hur man gör för att erövra den del av rösten som tycks avstängd, samt förklarar vad tusan problemen beror på.

Until then!

xx Camilla