Skriker jag nu?

 

Hur sjunger man bättre?
Släpper taget.
Vad innebär det?
Att andas ut.
Hur andas man ut?
Släpper spänningar som håller tillbaka luften.
Hur då?
Iakttar spänningarna.
Varför då?
För att alla spänningar är dolda för oss. Det går inte att släppa en spänning som vi inte känner till.

När tystlåtna sångare sjunger lite starkare än vanligt frågar de ofta: ”Låter jag skrikig nu?”

Att känna sig skrikig är en signal. Sångaren låter inte nödvändigtvis gapig, men av hans eller hennes ordval förstår jag att något känns fel. Vanligtvis anstränger sig sångaren för mycket utan att kunna sätta fingret på det.

I vår iver att sjunga snyggt (och inte fult) griper vi in i kroppens naturliga funktioner, och intellektet börjar föreläsa för kroppen om var skåpet ska stå. Vi misstror kroppens instinkt och försöker leda den "rätt". Om försöket lyckas sådär halvbra, upplevs tonen som skrikig.

En gång när jag satt och sjöng la jag märke till en liten vägg på tonen A1. ”Vad är det här för något?” tänkte jag, och klättrade ned till D1. ”Här finns ingen vägg”, tänkte jag. Upp igen. ”Väggen är tillbaka.”

På den lägre tonen var det lätt att andas ut. På den högre ville hela min varelse snåla med luften. När jag provade att behålla förnimmelsen av en motståndslös utandning blev rösten som laser. Snabbt tryckte jag på record och döpte inspelningen till ”Jag väcker de döda”. Ljudet var uppfordrande, men inte skrikigt. Det lät naket och ärligt, som att jag inte hade något kvar att gömma mig bakom.

Prova det här:
Sätt händerna kring nedre delen av revbenen.
Iaktta andningens rörelser under händerna.
Styr inte andningen: gör ingenting.
Rörelsen kan vara mycket liten, men revbenen expanderar på inandning och sjunker ihop på utandning.
Låt varje utandning bli en suck.
Styr inte sucken: gör ingenting.
Frestelsen att styra kommer uppstå - men låt impulsen passera.
Släpp fram en ton med samma suckande känsla som nyss.
Kanske gör tonen att du ofrivilligt spänner dig. Kanske börjar tvivlets kackerlacka vifta med sina antenner (som den brukar).

Ha tålamod och lägg dig inte i. Prova toner här och där. Låt rösten hitta volym av sig själv. Känns det rätt? Ser du guld för ditt inre öga? Bra.

xx Camilla

 

 

Sjung ‘Nattens drottning’

 

Än har du inte gett dig på att sjunga Der Hölle Rache – Nattens drottning. Du lyssnar på den och känner dig som Bambi i strålkastarljus.

På Wikipedia står det: ”[Detta] är en komplicerad aria med mycket höga toner i operan Trollflöjten. Der Hölle Rache är känd som mycket krävande. För sopransolisten kräver arian en särskilt hög tessitura.”

Du lyssnar på en inspelning och försöker kopiera sångaren rakt av. Fan vad svårt det blev nu.

Musik måste bli lätt - och detta är hemligheten. Man kan göra saker på ett lätt eller svårt sätt. För det första består Der Hölle Rache av toner i en viss ordning. Börja med att sjunga en i taget.

Säkert kan du sjunga sångens första ton (det är ett A).
Sedan kan du ta reda på vilken den andra tonen är (ett D.)
Säkerligen kan du också hitta den tredje. (You’re on your own, kid!)

Sjung en i taget. Inte alla på en gång.
Andas mellan var och en. Vem har sagt att du inte får andas?
Sjung de tre första tonerna utan brådska. Om det är svårt sjunger du för fort.

”Men det låter inte som på inspelningen!”

Jag vet.

”Men det ska gå fort!”

Sjung fort då.

”Jag sjöng fel!”

Jag vet – för om du sjunger fort blir det fel. Sjung långsamt så blir det rätt. Bli inte arg - sjung den fjärde tonen istället.

Nu är du på banan. Saker är inte lätta eller svåra – de är bekanta eller obekanta. Gör det obekanta bekant, men i ditt eget tempo. Bete dig som om du vore mån om att verkligen lyckas. Jag vet inte vem som övertygat oss om att vi ska snubbla runt och sjabbla.

Sjung den femte tonen. Du kan sätta ihop de föregående fyra med den femte och bekanta dig med detta pärlband en stund. Fortfarande svårt?

Nuförtiden översköljs vi av uppmaningar om att tro på oss själva. Att slumpmässigt tro på något vi aldrig har upplevt fungerar inte. Du måste göra och du måste göra rätt. Vad krävs för att det ska bli rätt? Ett långsamt tempo.

xx Camilla

 

 

“Jag andas fel”, sa hon

 

”Det är vad min sjukgymnast och yogalärare säger.”

Därför ringde hon till mig. Var jag bra på att hjälpa sångare använda stöd?

När människor beskriver vilka fel de begår får jag känslan av att de ägnar sig åt syndabekännelse. De har tappat sin geist och koordination, och istället har där uppstått ett missnöje.

Ivrigt argumenterar de för sin svaghet: ”Jag är förslappad. Jag är ringrostig och ur form.” Sedan kommer de att tänka på lösningar: ”Visst kan man träna upp magmusklerna?”

Ja, det kan man. Men vad ska du ha dem till?

Vi verkar tro att människor är lata och odugliga små saker med muskler som skvalpar omkring inuti. Att vara en stark person i fysisk eller psykisk bemärkelse är beundransvärt. En kropp eller ett psyke som lider av fläckvisa svagheter, som ”egentligen inte bör finnas där”, om man frågar gemene man – ska tydligen stärkas. Rättas till.

Jag gillar inte den tanken. Kroppen har ingen anledning att förråda oss. Den står på vår sida. Vad den än sysslar med för tillfället är rätt, oavsett om vi gillar det eller ej.

Eftersom vi begåvats med fri vilja kan vi ignorera kroppens signaler. Att dressera den i onödan eller döma den för hårt gör oss till slut okänsliga för när vi pushat den för långt. Det är som att lägga på luren när någon försöker ge oss livsviktig information.

Det är då vi börjar spänna oss utan att det märks. Plötsligt tar vi i för mycket, därför att ”för mycket” upplevs som ”lagom”.

Till exempel består ett andetag av fyra faser: paus innan inandning, själva inandningen, paus innan utandning och själva utandningen. Vi kan potentiellt spänna oss under en, flera eller alla faser.

En vanlig villfarelse är att vi behöver andas in på något speciellt sätt.
Sätt händerna längst ned på revbenen och andas som vanligt. Notera att revbenen försiktigt dras inåt på utandning.

Förläng nu denna rörelse när du andas ut, och töm lungorna. Håll sedan andan i en, två, tre, fyra fem, sex sekunder. Öppna munnen och släpp all muskelanspänning.

Lägg märke till att luften sugs in i lungorna av sig själv.

Att andas bättre handlar om att lyfta av bagage och göra mindre. Vi vet att vi gör rätt för att det känns som att hitta hem.

Alltför många går runt med personliga andningsregler. ”Man får inte röra axlarna. Man ska stå rak i ryggen. Man ska andas med magen.”

Istället för att undersöka huruvida reglerna är rimliga eller ens bekväma, klamrar man sig fast vid viljan att vara duktig. Kanske ringer man mig och talar om att man andas fel i hopp om att kunna vara ännu mer till lags.

Jag vill hellre att du upptäcker din egen andningsrytm och gör dig av med onödigt bagage. Det finns verktyg för det. Att jobba med dem känns som att gå från att vara ett hopknycklat papper, till att veckla ut sig.

xx Camilla

 

 

Hur funkar rösten?

 

Hur funkar rösten?

Tänkte bara tala om det så alla vet.

Vi delar in kroppen i två våningar och börjar där. På övervåningen har vi svalget. På nedervåningen har vi andningsmuskulaturen.

Sångaren är ett blåsintrument, och svalget är munstycket. Vi kan forma det som vi vill, dvs byta munstycke i en handvändning och därmed vrida, vända och växla mellan röstens sound.

Stämbanden kan svänga med olika mycket massa. På svag volym låter rösten tunn, och stämbanden är tunna. På stark volym är rösten fyllig och stämbanden tjocka.

Att vidga svalget och ge ljudet mer utrymme färgar rösten mörk och djup. Att minska utrymmet och ge ljudet mindre plats gör istället klangfärgen ljus och lätt.

Ovanför stämbanden sitter falska stämband som kan lägga ett grovt, rivigt rasp – distortion – på klara toner från de riktiga stämbanden. Ett finare, krispigare rasp som kallas vocal fry eller creaking kan skapas av stämbanden själva.

Wail får sin karaktär av stämband som snabbt och fjäderlätt skälver på varje ton. Vibrato åstadkoms av struphuvudet som kvickt och mjukt studsar mellan två toner.

Vi sjunger på utandning. Logiskt, eller hur? Ofta beror röstkrångel på att vi råkar hålla tillbaka luften istället för att andas ut. Det är lätt åtgärdat när man lärt sig känna igen det – kolla t ex att magen inte låst sig. Den ska slappna av på inandning, och spännas lätt på utandning.

På samma vis som du befriar en låst röst kan du med samma verktyg bredda registret. Inget hindrar heller att du byter till en annan röst. Att möblera om i svalget är inte komplicerat. Som med alla nya framgångar kan det kännas ovant i början, men säg att du blir förälskad i din nya sångkostym – behåll den i så fall, bär den med stolthet och sjung för oss.

Sångteknik är inte svår att vare sig förklara eller förstå. Dessutom är du säkert redan skickligare än du tror.

xx Camilla

 

 

Vad bör varje sångare veta?

 

Vad bör egentligen varje sångare veta?

Om du vill packa ned sångteknik som handbagage, i ett första hjälpen-kit eller i bröstfickan – glöm inte det oumbärliga:

En röst blir fri när vi befriar andningen. Vi är vana att minska eller hålla tillbaka utandningen utan att vi vet om det. När vi andas ut ordentligt är det enkelt att släppa fram rösten och sjunga ut.

En röst blir elastisk av att använda rätt vokaler. En vokal formar svalget. En form gör det svårt eller lätt att dra upp och ned volymen, nå toner eller sjunga runt utan hinder. Välj vokaler som rösten älskar - t ex Ä, Ö, Y eller Á.

En röst blir slagkraftig när vi menar det vi sjunger. Om vi tvekar så hörs det. Med rätt verktyg kan vi avväpna tveksamheten, så att uttrycket blir personligt och autentiskt.

En röst rymmer ljud och klanger du inte trodde fanns. Råa effekter är en naturlig del av oss ofta ryter fram ur en stark känsla. På samma sätt kan vi låsa upp andra, dolda sound inom oss med rätt nycklar.

En röst blir hämmad eller sliten av muskler i svalget som skyddar stämbanden. Bli inte orolig eller självkritisk - le ödmjukt inför kroppens kloka signaler. En så enkel sak som att byta vokal hjälper rösten att bli klar och fri igen.

En röst kan slåss mot drakar. Ingen sångare är immun mot nervositet eller osäkerhet. Oro hänger ihop med hur vi andas – och vi kan använda sångteknik för att råda bot på rampfeber, men också på oro som uppstår i livet. Tro mig. Att plocka upp ett sångverktyg är att ta ett svärd och dräpa odjur.

Rösten ÄR enkel att förstå. Sångteknik är enkel att använda.

Det svåra är att prova något nytt. Din röst är bekväm i sina gamla vanor. Det nya känns konstigt först, men med tiden växer din skicklighet och tillit till dig själv.

Inget kan stoppa dig från att ta reda på din verkliga potential.

xx Camilla

 

 

Vilken röst vill du ha?

 

Jag är rösttekniker och lär ut sångteknik. Många tänker att låtar är hinderbanor som ska klaras av med hjälp av olika finurliga och halsbrytande luftsprång. Jag delar inte den övertygelsen.

Jag tror att vi vill sjunga låtar på det sätt som känns rätt. För att ta reda på vad det innebär går många till en sångpedagog.

”Att hitta det man verkligen tycker om och vill ha är inget man kan lära sig av andra. Det handlar snarare om att känna igen”, skrev Terence Conran i en bok om inredning.

Vi upptäcker inte vad som känns rätt genom att köpa det i affären, följa en guide i tio steg eller be någon annan formulera och slå in det med tejp och snöre.

Det handlar om att känna igen det. Du vet redan vad du har att säga men kan bara inte sätta fingret på det – så skärp blicken och sök.

Din röst är van att röra sig på bekanta, upptrampade stigar. Den spetar runt, runt som Frodo i sitt Fylke, lyckligt ovetande om andra landskap.

Att välja en kurs eller lärare i sång är att slå följe med likar för att lämna de trygga stigarna. I gott sällskap sätter ord på det du ser, lär dig erövra svår och obekant terräng och förvärvar sakta en karta över rösten: ett lexikon över vad som är möjligt.

Alla röster lyder under samma regler. Röstens anatomi och fysiologi är samma hos alla. Det innebär att din potential är typ löjligt stor.

Vilken röst vill du ha?

Du har säkert en föraning.

”Jag vill ta högre, ljusare och klarare toner.”
”Jag vill kunna sjunga starkt utan att det blir skrikigt.”

Om du tänker lämna Fylke en stund, börja då med att lyssna på en massa sång. Vad fångar dig? Vad tycker du om hos din egen röst? Var bränns det?

När du vandrat ett tag dyker det upp större angelägenheter.

”Jag längtar efter en varm, silkeslen röst med spröd klang.”
”Jag undrar hur man låter raspigt sliten, rå och skräpig. Vad krävs för det?”

Din inre kompass kommer tala om vad som känns rätt och inte.

Frodo är trygg i sitt Fylke, men möjligtvis uttråkad. Våga bryta ny mark.

Svaren finns därute.

xx Camilla

 

 

 

Varför sjunger vi?

 

Varför sjunger vi?

För att det är roligt, kanske. För applådernas skull. Jag tror det finns en anledning till.

Du har något att säga som du inte har sagt.

Du använder sången för att leta reda på det. Därför känns det viktigt att sjunga.

Vad har du att säga?

”And IIIIIIIIII… (!!!) will always – love YOUUUU… hu~”

Ja! Hurra! Sjung gärna den på väldigt hög volym. Sjung allt av ingen anledning alls – det är en extremt bra början. Kasta dig runt i ett bollhav av kul, helst jämt. Bli glad.

Därefter kan du knacka på dörren till djupare syften.

”Jag vill sjunga med mer djup och autenticitet. Tror inte jag är ute efter en vacker sångfågelröst”, berättar sångare för mig.

När vi sjunger vill vi sätta fingret på något och uttrycka oss fritt. Vi vet att vi har potentialen att göra det – bryta upp dörrar och sjunga otvunget. Men hur?

Börja med att göra upp med föreställningar om vad du får och inte. Ett exempel: punk.

”Jag ser punk som en metod”, sa en sångare en gång. ”Man får göra vad man vill.”

Punk är kaos och vild kreativitet. Jämför med opera, som är behärskad elegans. Eller metal, som är koncentrerat ursinne. Hajar du till en smula inför metal?

Egentligen ställer du en fråga när du snuddar vid sådan rå energi: ”Vad händer med mig när jag blir arg? Får jag bli arg?”

Aggression kan vara hälsosam och konstruktiv. Vreden bryter fram och rösten blir skarp, grusig och intensiv. Är det här inte du?

Frågan är: vilka känslor tillåter vi oss att utforska?

I sång hör vi så mycket mer än bara toner. Vi hör avsikter, sinnesstämningar och dolda budskap mellan ord. Vi sjunger för att uttrycka våra upplevelser utan några som helst reservationer. Det gör oss friska. Betydelsen av sång går långt bortom pengar eller framgång.

Tänk om din röst ligger som ett frö inom dig. Tänk om du sjunger för att du längtar efter den.

Du kan sjunga för din egen skull.

Gör det.

xx Camilla

 

 

 

Uppmärksamhet

 

Det finns en låt som heter ”Comfortably Numb” med Pink Floyd. Titeln antyder att det är rätt mysigt att vara omedveten om saker.

Utmaningen med sångträning är inte att utföra övningarna. Det svåra är att bli medveten om kroppens förnimmelser. Det börjar krypa i skinnet på många.
”Hu. Får jag gå och fika nu?”
Nej.
Varför?
Därför att kroppen vet något som du inte vet.

Sångteknik går ut på att skala bort oönskade spänningar, så att rösten kan arbeta obehindrat. De kan vara så alldagliga att vi inte ens känner dem. Först när de släpper, märks en skillnad. Nu låter ordet ”spänningar” ganska dramatiskt – vi kan kalla dem opassande vanor, eller överdriven aktivitet. Ett sångtekniskt problem består sällan av en isolerad punkt. När man satt fingret på det, upptäcks ofta ett helt nätverk av vanor.

Det är mysigt att gå till en sånglärare. Du frågar mig (sångläraren) saker, och jag förklarar. Det känns upplysande.
Problemet är att du inte tror mig. Trots att du blev glad. Varför?
Du har inte upplevt min beskrivning i din egen kropp.

Jag ger dig en teoretisk förklaring. Ditt rationella sinne tror på den - men det rationella sinnet är en mycket liten del av dig. Till största delen tror du mig inte. För att du ska känna dig säker på att saker förhåller sig på det ena eller andra sättet, måste du själv uppleva dem som sanna.

Alltså: sjung i praktiken. Och var uppmärksam medan du gör det. Uppmärksamheten är det mest kraftfulla verktyg vi äger. Det är som solljus och tränger in överallt.

Kroppsgehör går ut på att lyssna efter förnimmelser i kroppen. För att bli förtrogen med din röst, för att förstå och bemästra den, måste du lysa upp varje mörk vrå. Kartlägg och utforska territoriet. Kroppen är territoriet. Rikta uppmärksamheten mot den, så blir rösten i allt större utsträckning en förlängning av dig.

Bevisa eller motbevisa det jag berättar om sångteknik i praktiken. Att inte göra det kan leda till osjälvständighet och tvivel.

Den som jobbar med kroppsgehör hittar rötterna till sångtekniska problem. En introduktion:
Andas lugnt. Slå av det logiska tänkandet.
Flytta uppmärksamheten till buken. Lägg märke till de små rörelser som andningen skapar, utan att påverka eller ändra något. Flytta nu uppmärksamheten till svalget. Sjung en ton. Lägg märke till förnimmelserna i svalget, utan att påverka eller ändra något.

Håll fokus. 2 minuter är bättre än 10. Vad du sjunger är inte viktigt, utan hur. Tänk kvalitet över kvantitet. Upptäck allt du kan om de fysiska förnimmelserna och hur de beter sig.

Känn efter. Lita på att kroppen ser saker som du inte ser. Upplev sanningarna som du hittar.

xx Camilla

 

 

 

Vänta inte (för länge)

 

Vänta inte tills månen står i Saturnus eller något annat innan du bokar en sånglektion.

Vi tror att vi måste ha rätt känsla i kroppen innan vi gör något. Det får inte kännas typ konstigt eller läskigt.

Sitter du någonsin på flyget och håller i stolen, och tänker att det hjälper till? Kanske kraschar planet lite mindre om du håller hårt. Ditt magiska tänkande hjälper motorn att snurra. Eller?

Motorn snurrar utan din hjälp. Sånglektionen kommer att gynna dig, oavsett hur det känns.

Du tänker att du ska ta en lektion, men det har inte hänt än. Kanske känns det som en spännande idé. Tanken är lockande, utsökt, som en pralin du inte vill göra slut på.

Här är mitt råd:

Sabba den. Förstör din goda idé. Omsätt den i praktiken med avsikt att mista den för alltid.

Generellt så är mitt råd att drömma om sönderslagna idéer. Dröm om underbart nedsmutsade idéer. Låt dem flyga i blåsten, slingra sig och störta utlevda till marken. Ta en risk. Använd dina idéer.

Testa deras slagtålighet och genomslagskraft. Spela ut dina kort. Gör det bara.

Vill du sjunga? Sjung.

Agent Cooper i TV-serien Twin Peaks var en vis man. Han sa såhär:
”Every day, once a day, give yourself a present. Don't plan it. Don't wait for it. Just let it happen.”

Du har tänkt:
Jag ska ta en sånglektion. Någon gång. Jag tror att jag gillar min röst. Jag gillar den faktiskt.

Eller så du har tänkt:
Jag är artist och borde jobba mer med rösten. Jag undrar saker. Tror jag ska ta en sånglektion.

Någon gång. När?

Nästa år.

Nej!

Du vill sjunga nu. Sjung nu.

Så fort du tar en sånglektion har du börjat söka svar.

Det utlöser ett litet fyrverkeri av inspiration och möjligheter. Bara sådär.

Vänta inte.

Vänta åtminstone inte för länge.

xx Camilla

 

 

 

Sjätte sinnet

 

Att det känns bra när vi sjunger är viktigare än att det låter bra.

Känslan kommer i första hand, soundet i andra. Med känslan menar jag den fysiska förnimmelsen.

Det ska alltid kännas behagligt. Ju bättre det känns, desto bättre är tekniken. Akustiken blir optimal när svalgets delar synkar och energin fördelas jämnt. Alltså: att det låter bra är en konsekvens av att det känns bra.

Lär dig identifiera hur det känns när du sjunger.

Å ena sidan finns alla varianter av obehag. Å andra sidan finns alla varianter av välbehag. Ditt sjätte sinne är din känslighet.

Sjung på alla möjliga vis och jämför. Till och med obehag och heshet är värdefulla erfarenheter. Ett sätt att sjunga kommer kännas bättre än ett annat.

X är kanske bättre än Y. Stanna med X.

Senare kanske det visar sig att Z är bättre än X. Uppgradera till Z.

Sök efter största möjliga välbehag. Ansträngda saker kommer fortsätta att vara ansträngda så länge du envisas med dem.

Svalget är en apparat med rörliga delar. Sångteknik handlar om att flytta på dem. Men vi kan inte se delarna, och måste blint känna oss fram. Vi höjer struphuvudet, drar ihop tungan, släpper käken, lär känna förnimmelserna i detalj. Större känslighet innebär bättre teknisk kontroll.

Det finns en sorts känslighet till: smak.

Jag gillar Nick Caves sätt att sjunga, du kanske inte gör det. ”Smaklöst.” Helt ok. Smak är individuell.

Jag brukar fråga sångare: ”Låter det som du vill nu?” Det är bara du som vet vad du gillar.

Var medveten om din smak. Rikta uppmärksamheten inåt och känn efter. ”X känns mer rätt än Y.”

Nu arbetar du med något viktigt, nämligen sanningen. Uttryck den i sång.

Man blir uppgiven av att låtsas gilla något man tror att man måste gilla. ”If you fucking like something, like it. There are no guilty pleasures”, sa Dave Grohl. Använd sjätte sinnet.

Lita på dig själv.

xx Camilla