Jävla skarvskit!

 

En gång kollade jag på ett tv-program där en sångerska stod i studion, i färd med att spela in. Plötsligt utbrast hon: ”Jävla skarvskit!”

Ja, eller hur.

Många upplever att de har en skarv. Många blir sura på den.

!#$&*¤?!?!

Men tänk om den vore en myt?

Vadå myt - min röst bryts ju, tänker du.

Jag vet. Men den har en tendens att inte alltid brytas på samma ställe. Har du tänkt på att skarven flyttar sig?

Hm…

Ibland pratar folk om att ”pressa upp bröstklangen” eller ”träna upp mixen”. Varför i all världen skulle de göra det, om stämbanden vore indelade i segment och skarven ett oundvikligt faktum?

Hmm…

En skarv påminner om en joddling eller ”tupp i halsen”. Vad är det egentligen som händer?

Det som sker är ett abrupt skifte från en fyllig röst med mycket kropp, till en tunn röst som låter spinkig och ihålig. Kontrasten mellan dem skapar ett ”skarvbrott”.

Stämbanden svänger med mycket massa när rösten låter fyllig. De svänger med mycket lite massa när rösten låter tunn. När stämbanden ”släpper” det mesta av massan de svänger med och fortsätter med bara en liten del, hör vi en skarv.

Det är mer troligt att du skarvar på en hög ton än en låg, eftersom höga toner kostar mer energi. Om du inte jobbar för tonen, vill rösten skarva.

En skarv kan uppstå på vilken tonhöjd som helst. Fast att säga att den ”uppstår” är fel - tycker du att skarvar är snygga kan du lära dig att skapa dem.

Du kan också ta bort dem.

För att ta bort en skarv behövs:

1. Teknik för att låta stämbanden fortsätta svänga med samma mängd massa när du klättrar uppåt i tonhöjd

2. Teknik för att inte strypa luftflödet när du klättrar uppåt i tonhöjd

Jag brukar dela ut lite olika lösningar till sångare. Det hänger på hur sångaren är van att göra sedan innan och vad hon eller han har lätt för.

En grundregel:
Se till att ha koll på ditt stöd. Magen ska vara på väg inåt när du sjunger och inte låsa sig. Om stödet stannar av, så stryps lufttillförseln till stämbanden och resultatet blir en skarv.

Se också till att hålla ihop stämbanden. Vad jag menar är att inte låta dem ”släppa” massan de svänger med. Det mest effektiva sättet är att använda en glottisansats.

En ansats är starten på en ton. Glottisansatsen är lite huggande, ungefär som när du säger ”uh-oh” – tonen bör få en hård och direkt kvalitet, och du går rakt på den. Använd lite aggression.

Om glottisansatsen känns förbryllande kan du twanga istället. Dra på mycket twang genom att sjunga häxlikt och seriefigursaktigt – gällt och skarpt, gärna på vokalen EH (som i engelska ordet ”stay”). Var inte rädd för stark volym.

Något annat du kan satsa på är känslan av ett ”håll” i svalget. Bit ihop käkarna aldrig så lite. Sjung ut, och sjung inåt samtidigt. Pressa rösten, eller pressa ihop i svalget (nu får alla mina kolleger panik men lugn, ingen kommer dö).

Viktigast av allt: det ska alltid kännas bra i halsen. Ta en paus eller gör något annat ifall det känns obehagligt.

Prova!

xx Camilla