Hur funkar rösten?

Tänkte bara tala om det så alla vet.

Vi delar in kroppen i två våningar och börjar där. På övervåningen har vi svalget. På nedervåningen har vi andningsmuskulaturen.

Sångaren är ett blåsintrument, och svalget är munstycket. Vi kan forma det som vi vill, dvs byta munstycke i en handvändning och därmed vrida, vända och växla mellan röstens sound.

Stämbanden kan svänga med olika mycket massa. På svag volym låter rösten tunn, och stämbanden är tunna. På stark volym är rösten fyllig och stämbanden tjocka.

Att vidga svalget och ge ljudet mer utrymme färgar rösten mörk och djup. Att minska utrymmet och ge ljudet mindre plats gör istället klangfärgen ljus och lätt.

Ovanför stämbanden sitter falska stämband som kan lägga ett grovt, rivigt rasp – distortion – på klara toner från de riktiga stämbanden. Ett finare, krispigare rasp som kallas vocal fry eller creaking kan skapas av stämbanden själva.

Wail får sin karaktär av stämband som snabbt och fjäderlätt skälver på varje ton. Vibrato åstadkoms av struphuvudet som kvickt och mjukt studsar mellan två toner.

Vi sjunger på utandning. Logiskt, eller hur? Ofta beror röstkrångel på att vi råkar hålla tillbaka luften istället för att andas ut. Det är lätt åtgärdat när man lärt sig känna igen det – kolla t ex att magen inte låst sig. Den ska slappna av på inandning, och spännas lätt på utandning.

På samma vis som du befriar en låst röst kan du med samma verktyg bredda registret. Inget hindrar heller att du byter till en annan röst. Att möblera om i svalget är inte komplicerat. Som med alla nya framgångar kan det kännas ovant i början, men säg att du blir förälskad i din nya sångkostym – behåll den i så fall, bär den med stolthet och sjung för oss.

Sångteknik är inte svår att vare sig förklara eller förstå. Dessutom är du säkert redan skickligare än du tror.